Wermlands Bovete odlas på Råglanda gård utanför Molkom i Värmland.
Gården och odlingarna är ekologiskt KRAV-märkt och del av ett Natura 2000-område.
Som först i Norden med att odla bovete i kommersiell skala kan vi nu erbjuda följande:
Här på gården odlar vi KRAV-godkänt Bovete, agopyrum esculentum Moench.
Bovete är nära släkt med rabarber och vars frukter används för att göra mjöl eller gryn. En styrka med bovete har är att den inte kräver en massa kväve. Den är därför inte alls lika krävande för miljön som många spannmål. Klimatet i Värmland passar också bovetet väl.
Namnet till trots är bovete inget sädesslag utan en ört, och är därför inte besläktad med någon grässort eller spannmål. Bovete odlades först i Asien och så tidigt som runt 6000 f.v.t. varifrån ordlingen spreds västerut till Europa och österut till Tibet och Kina. Odling av bovete förekom på Balkan åtminstone för 4000 f.v.t.
Bovete är naturligt fritt från gluten och innehåller flera olika antioxidanter, och är en bra källa till vitaminer och mineraler.
Bovete innehåller rutin som är en antioxiderande flavonoid. Rutin
tros kunna minska för höga nivåer av kolesterol i blodet och att
dagligen äta bovete kan sänka kolesterolhalten i blodet.
Läs mer här om en studie som gjordes i 2011.
Det tatariska eller sibiriska bovetet innehåller högre halter av rutin än vanligt bovete. Från 2012 odlar vi på råglanda gård nu också tatariskt bovete.
En studie gjordes 1995 på bovete och hjärt- och
kärlsjukdomar gjord Johns Hopkins Medical Institute. Studien pekar på
att 30 gram bovete dagligen kan minska blodtrycket.
Bovete är rik
på B-vitaminer och framförallt B1- och B2-vitamin. Den innehåller ganska
bra med kalium, magnesium, fosfor och järn.
Faktiskt är bovete en
mycket bra källa till både järn och magnesium. Inget spannmål innehåller
lika mycket järn. En portion bovete ger dig ungefär 100 mg magnesium.
Magnesium och kalium hjälper kroppen att förbättra blodflödet och
minskar blodtrycket.
Forskning har visat att bovete hör till den mat som mättar bäst.
Dessutom publicerades en undersökning i december 2003 i "Journal of
Agricultural and Food Chemistry", som visade att bovete kan hjälpa till
med att hålla typ-II diabetes under kontroll.
I en dubbelblind
studie gav en dos av extrakt från bovete en sänkning av blodsockret med
mellan 12 - 19% under 1,5 - 2 timmar. Studien gjordes på råttor, men det
verkar troligt att motsvarande effekt kan ses hos människor.
GI-värdet brukar anges till 75 - 80, men det är troligen lägre. Värdet
kan komma ifrån skattningar snarare än korrekt uppmätning. Emellertid
kan man som överviktig blanda ut ut bovete med lite råg. Vid
viktkontroll finns ingen anledning till detta.
Bovete är en rik
källa till tryptofan, B-vitaminer och magnesium. Dessa är utmärkta
näringsämnen vid nedstämdhet eftersom de behövs för att hjärnan ska
kunna tillverka signalsubstanser.
Receptsidan finner du här.
Genom att grodda bovetekärnor ökar man näringsupptaget mer än 20 gånger. Detta beror inte på att vitaminerna eller mineralerna blir så mycket fler (även om dem också ökar vid groddning), det beror primärt på ökad biotillgänglighet för kroppen genom groddningen, då enzymer, hormoner, syre och fytokemikalier bildas vid groddningen. Ta bara exemplet hormoner, det är via hormoner i groddar (t.ex. groddad Bovete) som näringen i boveten kommunicerar med våra celler så att cellerna förstår vad det är och därmed kan ta upp näringen. Givetvis blir då näringsupptaget dramatiskt mycket mindre om dessa hormoner förstörs vid upphettning som t.ex. kokning. Så groddning är alltid överlägsen.
* Studie i sin helhet: "Anti-Tumor Activity of a Novel Protein Obtained from Tartary Buckwheat", (under fotnoterna finns hänvisning till flera andra studier)
* Studie i sin helhet: "Cytotoxic Activities of Tartary Buckwheat Against Human Cancer Cells"
* Studie i sin helhet: "CYTOTOXIC AND ANTIOXIDANT ACTIVITY OF BUCKWHEAT HULL EXTRACTS"
* Studie där du endast kan läsa Abstract: "Buckwheat polysaccharide exerts antiproliferative effects in THP-1 human leukemia cells by inducing differentiation"
* Studie där du endast kan läsa Abstract: "Induction of apoptosis by buckwheat trypsin inhibitor in chronic myeloid leukemia K562 cells"
* Studie där du endast kan läsa Abstract: "Cytotoxic effect of buckwheat (Fagopyrum esculentum Moench) hull against cancer cells"
* Studie där du endast kan läsa Abstract: "Anti-inflammatory effect of buckwheat sprouts in lipopolysaccharide-activated human colon cancer cells and mice"
* Studie där du endast kan läsa Abstract: "Inhibitory Effect of Flavonoids from Tartary Buckwheat Sprouts on Proliferation of Human Breast Cancer Cells"